Seminarium för doktorander inom anestesi och intensivvård.
Forskning- och utvecklingsrådet forskningsseminarium hade i år nio doktorander som presenterade forskning inom anestesi och intensivvård.
Ansvariga medverkande från rådet: Eva Åkerman PhD Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Eva Joelsson-Alm Med Dr Södersjukhuset Stockholm, Pether Jildenstål Med Dr Sahlgrenska akademin Göteborg.
Forskning och utvecklingsrådet arrangerade för andra året ett forskningsseminarium för doktorander inom anestesi och intensivvård. Syftet med seminariet är att doktorander tillsammans med handledare ska få möjlighet att presentera och diskutera forskningsprojektet i en kontext med doktorander inom liknande område. Seminariet ger en möjlighet att träffa och knyta kontakter med doktorander inom samma område. Kontakter som kan vara värdefulla både under doktorandtiden men även efter disputationen.
Många frågor inom forskning är gemensamma och en viktig fråga är hur vi implementerar forskning i den kliniska vardagenför att forskningen ska komma patienten till godo. I den patientnära kliniken finns en nyfikenhet på att hitta svar på frågor inom olika områden. Frågor som kan vara komplexa och där det finns ett behov av att fylla en kunskapslucka inom området. Forskningen kan tillföra ny kunskap som kan förbättra och förändra vården om och när resultaten återförs till kliniken. Projekten som presenterades under årets seminarium hade förankring i den kliniska vardagen.
Petronella Bjurling-Sjöberg, Uppsala universitet, är i slutfasen av sin doktorandtid med planerad disputation i mars 2018. Hennes forskning är inom området standardvårdplaner, utveckling och implementering i Sverige. Vilka vägar kan vi välja att använda för att resultaten ska komma till användning i klinik och till patienten?
Mona Ahlberg, Linköpings universitet, studerar det hälsofrämjande samtalet, en intervention som används vid samtal med patienter och närstående efter intensivvård. Forskning visar att familjemedlemmar kan ha stora problem efter att en närstående vårdats på intensiven. Kan denna intervention vara ett hjälpmedel?
När ska patienten extuberas efter operationen? Linda Rönnberg från Örebro universitet funderade över detta i sitt doktorandarbete. Inom området finns en tyst kunskap som förmedlas mellan anestesisjuksköterskor. En kunskap som behöver lyftas fram och beskrivas.
Specialistsjuksköterskans kompetens innebär att kunna ge en trygg och säker vård till alla patienter. Sjuka barn som behöver sövas för olika interventioner kan uppleva en rädsla att förflyttas från den trygga avdelningen till en operationssal. Carina Sjöberg från högskolan i Halmstad har undersökt hur det går att söva barnet i en annan miljö. En miljö som kanske kan minska obehag och rädsla hos barnet.
För er som läste i förra numret av Ventilen är smarta glasögon ingen nyhet. Kan vården bli säkrare genom att smarta glasögonen används i den högteknologiska IVA-miljön? Lotta Romare, Blekinge Tekniska Högskola, samarbetar med industrin i ett projekt för att utforska hur vården och personalen påverkas av ny teknik.
Hypotermi hos patienter som opereras ger en ökad risk för komplikationer. Det finns idag olika hjälpmedel för att underlätta upprätthållande av normal kroppstemperatur hos patienten. Ingrid Gustafsson på Linnéuniversitetet beskriver i sin forskning olika aspekter inom området.
Jenny Ringblom, Linköpings universitet forskar inom området barn och postoperativt delirium. Många känner nog igen situationen där ett barn kommer från operation in på postop oroligt, argt och inte alls samarbetsvilligt. Ny kunskap behövs för att kunna förebygga och lindra obehaget för dessa barn.
Hur kan intensivvårdssjuksköterska bedöma om patienten som behandlas med ventilator har smärta eller inte? Ett instrument som kan vara ett hjälpmedel vid smärtbedömningen hos intuberade ventilatorbehandlade patienter är Behavior Pain Scale (BPS). BPS är utvecklat i Frankrike och är översatt och validerat av Mia Hylén på Malmö Högskola. Mia har i sina fortsatta studier testat BPS och kommer också att intervjua patienterna om deras upplevelse och minnen av smärta under vårdtiden på intensiven.
Gisela Vogel, Karolinska Institutet, forskar inom beteende som stärker patienter som är kritiskt sjuka och vårdas på en intensivvårdsavdelning. Hon använder Grounded Theory som metod i sin forskning och forskningen ska leda fram till en teori inom området.
Vad fick doktoranderna ut av dagen? En dag med många diskussioner, bra diskussionsklimat, tips och idéer, kännedom om vilken forskning som pågår i landet inom anestesi och intensivvård, samt att lära känna andra doktorander. Vi ser fram emot nästa års seminarium, där vi enligt önskemål från årets deltagare kommer att fördjupa oss i någon/några metoder. Tills dess arbetar vi i forskning- och utvecklingsrådet med att på Riksföreningens hemsida www.aniva.se skapa forum för information om pågående forskning, doktorander, aktuella studier mm. Vill du bli presenterad där och synliggöra din forskning? Hör av dig till forskning- och utvecklingsrådet! Kontaktinformation finner du på hemsidan.
